la la manda

Idag cyklade mamma och jag till stan för motions skull och jag hittade ett grymt halsbands ur. Kedjan är lång och det älskas och ser fram emot att använda det till hösten. En cool sak som hände oss var att Stanley cup bukalen är på Helsingborgs visit för att nån kille vid namn Lilja är första svenska lagkapten i NHL som lyft bukalen. Så jag tyckte det var fräckt att jag hann se den live. Den ser ut som ett stort,tungt,bakverk i silver. Det är lite status och pappa blev rejält avundsjuk när jag berättade det för honom. Men han sa att han skulle skryta för jobbkompisarna imorgon ^^.

Tiden står så stilla under sommaren. Minutrarna känns som evigheter och det ända man gör är att vänta tills nästa timme. Och nästa. Men man njuter av varje sekund. Men när sommaren är över. Har tiden flugit förbi. Hur är detta möjligt?